Papperstillverkning

Publicerat

Det första skrivmaterialet, av vassväxten papyrus, föddes i Egypten för 5000 år sedan. Papyrusen skar man i strimlor, blötlade, flätade ihop och lade under press för torkning. Härifrån kommer ordet för papper. Det dominerade skrivmaterialet under hela antiken. Det vi nu kallar papper började produceras i Kina cirka 100 år fKr. Som papprets uppfinnare räknas Cai Lun, minister i provinsen Hunan. Han kom på idén att lägga växtfibrer i vattenbad tills de löstes upp och bildade en kletig massa. Massan hällde han på finmaskig duk och lät torka. Under de nästföljande tusen åren började papper framställas i flera olika kulturer, med olika typer av växtmaterial. Under 1800-talet ökade efterfrågan på papper i Europa. Användningen av träfiber för papperstillverkningen utvecklades av tysken Friedrich Keller.

Fyra steg

återvunnet pappersmassa

Pappersmassa kallas det råmaterial som man utgår ifrån vid papperstillverkning. Även om olika växter kan användas till pappersmassa, är det numera huvudsakligen trä. Returpapper används också för nytillverkning av papper. Trä består av cellulosafibrer, vilket är det som binder ihop massan till ett pappersark. Olika råvaror och förbehandling av fibrerna ger olika egenskaper till det färdiga pappret. Processen från träd till papper kan sammanfattas i fyra steg: Mäldberedning, avvattning, pressning och torkning. Ett femte steg kallas färdiggörningen, då man ytbehandlar, skär till och förpackar det färdiga pappret.

Mäldberedning och avvattning

Fibrerna måste först frigöras genom malning. Det finns två metoder, mekanisk väg eller kemisk process. Den mekaniska metoden innebär att veden mals ned. Fördelen med denna metod är att mycket lite trä går till spillo. I den kemiska processen tillför man kemikalier för att bryta ned ämnet lignin, det vill säga det som binder ihop fibrerna. Ligninet rensas bort, men mängden massa blir mindre. Massaveden blandas sedan med vatten, mäldberedning. I mälden blandar man ned tillsatser för olika egenskaper. Till exempel en annan sorts pappersmassa, färger, stärkelse eller krita för att få pappret vitare. Finpapper kan innehålla upp till 30% fyllnadsmaterial. Mälden blandas med ytterligare vatten, så kallat bakvatten.  Massan sprutas ut på viran, som är en vattengenomsläpplig plastduk. Vattnet rinner ur mälden, avvattning. Här börjar pappret bildas.

Pressning och torkning

I nästa steg pressas mälden mellan valsar där avvattningen fortsätter. Det kallas pressning och upprepas 3-4 gånger. Pappret går till torkning på uppvärmda cylindrar. Då är pappret till 95% torrt. Det pressas ytterligare för att jämna ut pappersytan. I denna process ytbehandlas pappret för olika egenskaper. Till exempel stryka på lim för att minska damm från pappret, eller med kaolin, krita eller titanoxid för bättre tryckegenskaper. När pappret är färdigbehandlat ligger det på stora rullar. Det skärs till ark och emballeras för vidare transport.

Papper i Sverige

bomullspapper

Sverige har tillverkat papper sedan 1500-talet. Fram till 1800-talet användes textilier som råvara. Särskilda lumpsamlare var anställda av pappersbruken för att samla in textillumpen. I och med Kellers upptäckt av trämassa tog svensk papperstillverkning fart under 1800-talet. Redan år 1886 hade Sverige 35 pappersbruk och 41 massafabriker. Under hela 1900-talet expanderade pappersproduktionen. Idag finns 57 massa- och pappersbruk i vårt land. De flesta pappersbruk i Sverige har egna massafabriker. Massan pumpas då direkt till pappersfabriken från massabruket, så kallade integrerade bruk. Andra pappersbruk köper massan i balar, ointegrerade bruk. Pappersproduktionen i Sverige ligger på 10 miljoner ton/år, varav 90% exporteras. Det gör oss till världens sjätte största exportör av papper och pappersmassa.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *